Kan inte förklara hur jag känner. Allt är typ upp och ner. Känns som att såå mycket jobbigt kommer ske.

Först och främst.

Måns har fått diabetes. Vi måste köpa insulin, sprutor och grejjer. Inte nog med det så kommer maten bli tokdyr.

Savannah har för mycket eksem, så jäkla synd om henne.

Alfons spyr som en liten gris av nån anledning, börjar bli orolig att han kanske är sjuk.

Jag har sååå jäkla mycket att göra i skolan, Två tentor, en inlämning och seminarium. Måste beställa ny kurslitteratur.

Simskolan börjar på nytt om nästnästa vecka och jag vet inte hur det kommer gå. vi kommer ha två st mittbanor = ingen kant. Hur fan det nu ska gå. Hade de varit med barn som ska simma helt själva och som kan det. Så ja då är det inga problem. Jag drömmer mardrömmar om det här. GAH!

Dessutom känner jag mig ensam.