Vilken dag. Fifan. Vaknade klockan sju, men steg inte upp förrän halv åtta. Käkade frukost, försökte vara så avslappnad som möjligt, packade alla simgrejjer och begav mig sedan till badhuset. Först där och allmänt stressad. "Ingen annan som kommer?! Shit måste jag be en badvakt kolla mig istället?!" Men dem alla droppade in sådär 20 över och inte tio i som jag. Skönt var det att jag inte skulle behöva simma ensam iallfall.

Började med klädsim 300m. Fan så tungt det blir. Skakade i armar och ben, blev yr i huvudet och kände mig illamående. Tankar som flöt omkring inne i min yra skalle var bland annat "Kan fan inte gå hem nu" "Måste klara det" "vart finns soptunnorna så jag kan spy?!?!" "liiiite till bara".

Kan ni fatta hur hopplöst det känns om man mår så dåligt efter bara 300m när det fanns ca 1000m kvar med dykning och livräddning i? Shiet. Ryggsimmet var värst (konstigt nog) men jag kunde inte slappna av så fick typ kramp i nacken som gjorde att jag blev ännu mera yr. Men jag tog mig igenom. Dyka från kant och från vattnet ner till två meters djupt var lätt som en plätt och att längddyka 10m var också lätt. Jag var lite skeptisk om jag skulle palla simma livräddningen på under 2,33min men det gick. Jag vet inte hur långsam alternativt snabb jag var men jag klarade mig under tiden. Känns bra.

Bubblade bubbel pool och sedan stack jag hem för att soooova. Försökte få hundarna att sova med mig men Chantel hade med precis slutat jobbet när jag kom så dem sov hos henne. Bitch hundar -.- hahha. Fick sova ensam men det var skönt då jag hade riktig dunder huvudvärk.